Sitter fullt påklädd och med Malins rosa tjocka mysfilt om mig. Ändå fryser jag. Huvudvärk har jag och jag är dessutom trött. Antar att allt detta beror på den lilla sovstund jag haft mellan halv nio och ett. Ville inte ligga för länge på eftermiddagen för då skulle ja inte somna i kväll räknade ja ut. Tänkte först försökt vara vaken hela tiden utan att sova en endaste blund, men den idén skrotades när ja somnade xD
Känner mig tom just nu. Uttömd på all energi och all kärlek också. Jag saknar folk, men jag orkar inte göra det och jag älskar en hel del men just nu känns också det jobbigt. Ibland funderar ja på varför man inte är eremit. En sådan som isolerar sig från allt och alla och lever i ensamhet. Dock är jag så långt från eremit man kan vara.. Jag pallar inte ensamthet. Jag vet att jag inte är ensam och jag vet att det iaf finns någon därute som älskar mig. Varför känner jag mig så ensam och oälskad isf? Jag vet inte.. Det är väl bara vad som försigår i mitt huvud just nu och om tre minuter så kanske jag inte känner mig sådan.. Men jaja.. This is me. Now.
För drygt en månad sen fick jag ett sms där det stod "Du är aldrig ensam, även om du sover själv". Dock känner jag mig mer ensam än någonsin när jag sover själv :( :S
"I never know what the future brings, but I know you're here with me now. We'll make it through and I hope you are the one I share my life with!!"
Känns som om det är panodil och sovdags snart. Linserna är redan ur iaf så de är bara att lägga sig mellan sidenlakana och hoppas på det bästa.
I'll keep in touch
//SandraPandra
(I'm here without you baby, but you're still on my lonley mind. I think about you baby and I dream about all the time. I'm here without you baby, but you're still with me in my dreams. And tonight, there is only YOU and ME)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar