R.I.P Busan..

För typ en timme sen dog en av de fem katter vi har. En granne körde över henne och i den stunden rasade mammas och Malins värld. Det var Malins lilla kissemiss och mammas favorit av de som vi har. Pissekissen bröt ryggradenSå mamma har gråtit massor och pappa har tröstat henne och även han har mått dåligt eftersom han vart tvungen o avliva kattstackarn.. Malin har gråtit massor och jag har inte sett henne så ledsen sen farmor dog för snart två år sedan. Suttit med henne i min famn de senaste trettio minutrarna och bara kramat om henne och försökt få henne gladare... Vet dock inte om jag gjorde någon nytta men hon har nog aldrig kramat om mig så hårt eller sagt att hon älskar mig. Hon sa det till och med på polska för det har hon lärt sig ^^

Nu ligger hon och försöker sova och hur mamma har det vet jag inte. En arg och ledsen pappa skickade upp oss barn på övervåningen så förhoppningsvis tar han hand om henne.

Grannen som körde över katten var iaf jätteledsen. Hon har katter själv och vet hur det känns. Hon var också vänlig att säga att hon skulle stå för alla vetrinärkostnader. Dock behövs det inte eftersom katten skadade sig såpass mkt..

Känner mig inte så jävla uppåt heller just nu. Inte för att katten dött. För ska ja vara ärlig så är jag inte så intresserad av våra katter. Men just för att Malin och mamma är så ledsna så blir jag ledsen.. Det är jobbigt och se någon man älska mista någon dom älskar och sedan sitta där och gråta och man inte inte hur man ska få dom att må bra.. :S

//SandraPandra